Hejsan allihopa!!! jag är en gul välväxt labbetjej på över 2 år som kallas för "Della" till vardags, (men matte sägar att jag nog blivit feldöpt...skulle nog hetat "Diva" istället för någon större sådan har hon aldrig träffat,,det är väl ändå att ta i) Jag bor hos Amanda och hennes familj i Fagersta till vardags, och jag kan väl inte rå för att jag blivit fruktansvärt bortklemad...struntar jag i torrfodret...så vankas det rökt skinka nästan direkt. ha.haa. Men nu har det blivit andra bullar av, jag blev ju mamma till sex valpar för 11 dagar,,,,men en av mina pojkar överlevde inte födseln, det var jättesorgligt, blev sååå ledsen, men matte tröstade mig med att jag fick ju fem stycken riktigt fina valpisar, de vägde nästan 500gr var utom den sista gossen som var lite mindre, men just den lille sprang runt i valplådan nyss skrek husse och var förskräckt.

Annars så var jag ju till Ewa på Guidelines och träffade min fästman "Bosse" (Cat Naps Jerk Nils") var väl inte sååå förtjust i början när jag kom...tyckte bättre om att titta på Ewas gulliga valpar och så...men efter ett par dagar blev jag ju "störtkär" vilken kille han var "Bosse" att jag inte såg det från början,,,,,,jajamensan blev kvar några dagar till och resultatet ser ni ju ,,,,valpar blev det

Var lite dålig på att äta innan det var dags att få valparna,,, matte var lite orolig, men det var inte jag,,,det var ju bara att rynka lite på näsan så fick man vad man ville, lite rökt skinka, korv, pannkaka ja name it...iallafall så var det dags förra Lördag morgon för valparna att komma ut...de 3 första pluttade jag ut hur lätt som helst, men sedan blev det stopp....matte hade ju varit med mig till Djursjukhuset och tagit en plåt så vi visste att jag skulle få minst 5 valpar.....jag låg där med mina 3 valpar i godan ro,,,men då det gått över 3 timmar utan att något hände så började matte bli nervös och ringde Djursjukhuset,,,,de tyckte att vi skulle komma in direkt så då gjorde vi det...jag var hur lugn som helst hela tiden ska jag säga, men matte ville få reda på varför värkarna dog bort,,,,och det visade sig vara som hon trodde,,,det var min döde son som spärrade vägen,,,men sedan så pluttade jag ut de andra pojkarna nästan direkt hur lätt som helst så allt gick ju bra iallafall.

Nu har det gått som sagt 11 dagar sedan det hände och mina små gullungar har gått upp rejält i vikt,,,har jättekraftig mjölk (nästan som grädde) säger matte så de är alla sååå nöjda och belåtna,,,matte och jag hade genomgång på valpisarna i morsse,,,det var kloklippning, vägning mm. sedan putsade vi valplådan och bäddade rent, så nu mår de superbra....matte tjatar hela tiden om vilken jätteduktig och försiktig mamma jag är fastän det är första gången,,,,men det är väl inget...jag brås väl på mamma Gilda.

Annars så är det ju lugnare nu..i början "vägrade" jag lämna valplådan, men nu äter de inte hela tiden så jag har fått lite fritid,,,så nu är jag med min mamma Gilda och de andra flickorna till och med på en kortare skogspromenad och har till och med lust att leka med "Macy" som är Magdas busiga dotter,,,,1 år gammal tror jag.

Skriver snart igen när valparna blivit lite större och fått ögon och sååå.

Kramar till er alla från en lycklig 5 barns mor

"Della" Country Look´s Sweet As Silk